Islamologi
Inom islamologi i Lund studeras islam ur en mängd olika perspektiv och på vitt skilda platser. En översikt över hur avhandlingsarbeten i ämnet utformats ifråga om vetenskapliga perspektiv visar att inspiration hämtas till exempel från religionsvetenskap, litteraturvetenskap, sociologi, statsvetenskap, historia, antropologi och genusteori. Hittills framlagda avhandlingar i ämnet behandlar islam i Europa, Nordamerika, Sverige, Saudiarabien, Jordanien, Malaysia och Indonesien samt hur islamisk tradition används i Salman Rushdies Satansverserna. Bland doktoranderna idag studeras till exempel islam i Indonesien, sufism på Balkan, kvinnors rättigheter i Bangladesh och islam och mänskliga rättigheter i Marocko, sufism i Storbritannien, muslimska kvinnliga i Israel, svenska muslimers politiska engagemang samt homosexuella muslimer i Libanon. Den postdoktorala forskningen har bland annat behandlat retorikfrågor i medeltida islam, sufism i Syrien, islam i Sverige, synen på islam i Sverige, frågor som rör islamism och förhållandet mellan islam och politik. Flera avhandlingar har belönats med akademiska priser och den islamologiska forskningen i Lund har uppmärksammats internationellt.
Sättet att studera islam inom islamologi vid Lunds universitet har med ovanstående som bakgrund lett fram till ett synsätt där muslimska världen inte är liktydigt med Mellanöstern. Snarare uppfattar vi inom ämnet idag "den muslimska världen" som en abstrakt term som beskriver en tanke-, idé- och rituell värld. Detta betyder att studieområdet för islamologi inte ska förknippas med något geografiskt område, utan med praktiserandet av islam var helst det äger rum, eller med dem som använder islam som inspiration för sin religionsutövning. Det sista kan exemplifieras med studier av afro-amerikanska religiösa rörelser i USA som "lånar" av islam, men där medlemmarna inte vill bli kallade för muslimer. En ytterligare grundläggande aspekt inom islamologin är att vår målsättning är att göra forskning i möjligaste mån värderingsfri. Vi har till exempel inte en ambition att uttala vad som är sann islam, utan koncentrerar oss på att analysera det som sägs eller görs i namn av islam. Frågor som vad är islam eller vad islam säger om en viss företeelse blir i vårt perspektiv mindre viktiga. Istället inriktar vi oss på att analysera hur och varför muslimer tolkar islam på ett visst sätt, på en bestämd plats och vid en viss given tid. En utgångspunkt är att vi uppfattar islam som situationsbunden och att tolkningen av religionen intimt hänger samman med det omgivande samhället. Detta synsätt får till följd att islam varken ses som något enhetligt eller statiskt, utan som en religion i ständig utveckling.
För att ge de forskarstuderande en bredd i utbildningen och vidare vetenskapliga verktyg i syfte att analysera islam är det ett krav att delta i seminarierna och metodundervisningen inom allmän religionshistoria. I de kurser som också ingår i forskarutbildningen ska den studerande orientera sig om andra religioner än islam, och då särskilt relationerna mellan religionerna. Motsvarande krav finns inte i samma utsträckning vid andra islamologiinstitutioner i Europa. Doktorander verksamma inom islamologi idag har även bedrivit språkstudier dels i relation till textstudier, dels i syfte att på ett bra sätt kunna genomföra olika fältarbeten..
Sammantaget kan sägas att den lundensiska islamologin har inneburit en teoretisk och metodologisk orientering dels mot humanistiska ämnen, dels mot samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi, statsvetenskap och antropologi. En nyfikenhet och en vilja att tänka nytt kring hur islam kan studeras ses i de avhandlingar som hittills producerats. I den ambitionen ligger i dag ämnets styrka och vitalitet.
Sidansvarig: Anders Jarlert Webbansvarig: Marcus Lecaros
Ansvarig enhet: Centrum för Teologi och Religionsvetenskap
Uppdaterad: 2012-01-11