Religionshistoria (inklusive indiska religioner och judaistik)
Religionerna är idag föremål för en förnyad uppmärksamhet. Intresset har ökat ju mer man blivit varse religionernas avgörande betydelse för den politiska, kulturella och ekonomiska utvecklingen i olika delar av världen. Studiet av religionerna och deras historia är därför ett livaktigt internationellt forskningsområde. Ämnet är vittomfamnande och omspänner de stora religionerna islam, hinduismen, buddhismen, jainism och sikhismen, samt många forntida religioner. Men också etniskt eller lokalt förankrade religioner som judendomen och inhemska religioner i Afrika, Asien och Amerika.
Religionshistoria har som universitetsämne genomgått en genomgripande förändring i våra dagar. Från att ha varit en typisk historisk och textorienterad verksamhet, med fokus på gamla och normerande religiösa texter, är ämnet nu i högre grad inriktat mot det religiösa livet i vår egen tid. Därmed har ämnet även fått en samhällsvetenskaplig, och särskilt en antropologisk orientering, med fokus på religiöst utövande som en levd verklighet. Dock är studiet av texter, både skrivna och muntliga, fortfarande en mycket viktig del av religionshistorien.
Det historiska och textorienterade studiet av de stora religionerna, som islam och religioner av indiskt ursprung är inte bara oundgängligt för kunskapen om Asiens och Afrikas historia och nutid, utan också i hög grad relevant för förståelsen av vår europeiska samtid. Idéströmningar som härstammar från islam och indiska religioner har under århundraden i olika former inverkat på västerländskt tänkande. Idag har dessa religioner tagit plats i Europa genom invandring och missionsverksamhet. Den textorienterade forskningen i Lund ägnas främst indiska religioner, dels receptionen av indiska idéströmningar och religiös praxis i västerlandet, dels det filologiska studiet av indisk bildningstradition.
Den religionsantropologiska forskningen kännetecknas av en stark medvetenhet om kombinationen av fältforskning och källstudier. Denna kombination har kommit till användning både i studier av exempelvis afrikanskt religiöst liv och i studier av hinduismen, buddhismen, jainismen, sikhismen och islam. Textanalytisk metodik och religionsantropologisk metodik och teoribildning ägnas därför speciell uppmärksamhet.
Därtill kommer antropologiska undersökningar och psykologiska analyser av exempelvis olika typer av intensiva religiösa upplevelser. Religionspsykologins uppgift är att studera religiösa upplevelser och religiöst beteende, både i historia och nutid. Med hjälp av en rad olika psykologiska perspektiv studeras till exempel olika typer av religiösa upplevelser, religionens roll i den psykoterapeutiska processen, förhållandet mellan religion och estetik samt mystik och spiritualitet.
För att säkerställa kvalité i forskningen har ett gemensamt forskarseminarium etablerats för ämnena Religionshistoria, Indiska religioner, Islamologi och Judaistik.
I jämförelse med religionshistorien vid andra universitet i Sverige präglas således ämnet i Lund av en stor bredd med avseende på studieinriktning, religionsområden, perioder och metodik.
Sidansvarig: Anders Jarlert Webbansvarig: Marcus Lecaros
Ansvarig enhet: Centrum för Teologi och Religionsvetenskap
Uppdaterad: 2011-08-30