Ola Wikander, FM.

Rum 041
E-post: ola.wikander@teol.lu.se

Avhandlingsprojekt: ”Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel”

Efter studier i exegetik, religionshistoria och äldre språk (bl. a. ugaritiska, hettitiska, latin, akkadiska, sanskrit) avlade jag FM-examen i Lund 2005 och antogs som doktorand 2007. Den forskning jag bedriver rör sig i gränslandet mellan traditionell exegetisk metod, religionshistoria och semitisk filologi. Min bakgrund inom såväl exegetik och religionshistoria som språkvetenskap, och i synnerhet studiet av antika språk, kommer direkt att avspeglas i avhandlingsarbetet, som studerar både texter ur den Hebreiska Bibeln och ur en av de viktigaste textcorpora inom den gammaltestamentliga kultursfären, de kanaaneiska texterna från staden Ugarit i dagens Syrien. Dessa texter, som upptäcktes 1928, har givit ett ovärderligt jämförelsematerial för studiet av Gamla testamentet och dess värld, men också en direkt bild av en annan del av den gemensamma västsemitiska kultursfär i vilket GT bildar en del. Särskilt viktig bland dessa texter är Baal-cykeln, den episk-mytologiska beskrivningen av hur den unge stormguden Baal besegrar sina fiender Yamm (”Havet”) och Mot (”Döden”) och blir gudarnas konung.

Specifikt studerar jag hur de ugaritiska texterna använder den fruktansvärda torkan som en metafor för döden och dödsgudens makt, och hur denna metaforik återkommer och transformeras i de gammaltestamentliga texterna. En central aspekt är hur Shapshu – solgudinnan – framställs i de ugaritiska texterna. Det är just genom henne – den brännande solen – som torkan manifesterar sig när Baal är i underjorden. Alldeles särskilt studerar jag hennes koppling till döden och dödsriket: som personifikation av solen tänks Shapshu varje kväll sjunka ned under horisonten till de dödas rike. Kopplingen mellan denna föreställning och tanken att solen är det väsen som sänder ut den dödsbringande torkan över landet bildar en central del av mina resonemang. Jag undersöker hur de olika roller som Shapshu ges i texterna samverkar för att skapa ett metaforiskt helt, hur de olika föreställningarna griper in i varandra och framställer ”Solen” på ett mycket specifikt men ändå logiskt sätt.

De ugaritiska texterna har ofta studerats för sina stora paralleller med den Hebreiska Bibeln och för det ljus de kan skänka tolkningen av äldre gammaltestamentliga passager. Så kommer avhandlingens andra halva att koncentrera sig på hur den gamla, mytologiska länken mellan döden, torkan och den brännande torkan omvandlas i de israelitiska texterna. I Gamla testamentet finner vi många texter som hänsyftar på och resonerar kring denna gamla från den gemensamma nordvästsemitiska kultursfären ärvda föreställning: centrala textpassager är berättelsen om Elias kamp med Baalsprofeterna om torkan på berget Karmel (1 Kung 17-19), beskrivningen av Israels Gud som den förbrännande solen i Mal 3:20-21, Jeremias klagan över torkan i Jer 14 och flera andra texter (bl.a. ur Hoseas och Joels böcker). Jag undersöker hur den gamla ”död-torka”-teologin förändras i relation till den klassiska jahvismens framväxt. Likaså kommer komparativa perspektiv ges rörande solära gudomligheter och deras relation till döden i hettiterriket (”underjordens solgudinna”, den hurritiska Alani) och Mesopotamien (Shamash).

Avhandlingens frågeställningar kan sammanfattas på följande sätt:

”Hur förhåller sig begreppen torka, död och solen till varandra i den ugaritiska religiösa litteraturen, hur används dessa begrepp som metaforer för att uttrycka grundläggande idéer i ugaritisk myt och teologi? Hur överlever och återkommer dessa begrepp och deras användning i det gamla Israels litteratur och religion? Hur kan dessa gamla reminiscenser bidra till att kasta ljus över tolkningen av svåra passager i den bibliska texten och över förhållandet mellan Gamla testamentets teologi och de omkringliggande nordvästsemitiska kulturerna?”

Arbetet som sådant är till stor del av teknisk filologisk natur: mycket i dessa texter är fortfarande oklart och föremål för forskningsdebatt. Detta rör bland annat de specifika passagerna om Shapshu som givande av den förödande torkan. Ett antal utblickar mot komparativ afroasiatisk och semitisk poetik kommer att göras, med studier av specifika ordrötter som används för att beskriva den dödande torkan.

Ett annat forskningsområde som intresserar mig är jämförande semitisk (och indoeuropeisk) språkvetenskap, vilket bland annat är tänkt att manifestera sig i en komparativ studie av de västsemitiska språkens (i synnerhet hebreiskans och ugaritiskans) postdentala och interdentala frikativfonem – samt i form av den artikel som nämns nedan kring bibelhebreiskans konsekutiva verbformer i ljuset av komparativ språktypologi.

Publikationer

• Kanaaneiska myter och legender: Översättning från ugaritiska, med inledning och kommentarer av Ola Wikander, Stockholm 2003.

• ”Att läsa etruskiska inskrifter” (tillsammans med Örjan Wikander, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia) 2:a rev. upplagan, Lund 2004

• Enuma elish – det babyloniska skapelseeposet: Översättning från akkadiska, med inledning och kommentarer av Ola Wikander, Stockholm 2005.

• I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk, Stockholm 2006. (även utgiven på norska)

• ”The Religio-Social Message of the Gold Tablets from Pyrgi” (Opuscula 1, 2008)

• De kaldeiska oraklen: i översättning av Ola Wikander, Malmö 2008

• Ett träd med vida grenar: de indoeuropeiska språkens historia, Stockholm 2008

• ”The Hebrew Waw-Consecutive as a North-West Semitic Augment” (under utgivning i Vetus Testamentum).

• ”Ur Mishne Tora - Shofetim: Melakhim u-milchamoth [kap. 11-12]” (Subaltern 1/2009)

• Orden och evigheten: tankar om språk, religion och humaniora, Stockholm 2010.

• “Job 3:8-Cosmological Snake-Charming and Leviathanic Panic in a Near Eastern Setting” (insänd till tidskrift för peer review)

Diverse populärartiklar, bland annat i Språktidningen, Axess och Kontur, samt skönlitterär verksamhet. Ett stort antal föredrag kring språkhistoria och kanaaneisk religion. För mer information, besök min hemsida på www.ola-wikander.se.

Utmärkelser och övriga uppdrag

2005 - tilldelad Letterstedtska översättarpriset av Kungliga Vetenskapsakademien

2007-2009 - utsedd av regeringen att sitta i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap

2009 - tilldelad Mentorspriset

2009 - tilldelad Zibetska priset av Svenska Akademien