JDK 101 Judisk tro och tradition, 5 p (7,5 ECTS)
Judendomen är en av världens äldsta religioner - men även en historia, kultur och identitet. För en del av dagens judar spelar religionen en central roll i deras liv. För många judar spelar religionen en betydligt mer marginell roll, några är övertygade ateister, men även för dem är den judiska religionen - åtminstone som ett socialt och historiskt fenomen - något de inte helt kan bortse ifrån. Delar av den judiska tron och traditionen en integrerad, civilreligiös del i deras "judiska jag".
Kursen "Judisk tro och tradition" ger en övergripande religionshistorisk introduktion till denna religiösa tro och tradition. I den bekantar vi oss med hur judendomen förändrats under historiens gång och hur den tar sig olika uttryck idag. Vi tar upp centrala trossatser, men eftersom judendomen mer är ett sätt att leva än en tro läggs tonvikten vid hur en religiös jude lever. Vad betyder det att "hålla kosher"? Vad innebär det konkret att "fira sabbat"? Vi följer en judes liv "från vaggan till graven", fördjupar oss i judendomens olika högtider samt lär oss mer om synagogans liturgi, bön och arkitektur.
JDK 102 Talmud och midrash: introduktion till rabbinsk litteratur, 5 p (7,5 ECTS)
Den judiska texttolkningstraditionen är nyckeln till judendomens överlevnad, eftersom det är den som gjort det möjligt för judendomen att utvecklas och anpassa sig till nya förhållanden. Det paradoxala är att rabbinerna å ena sidan hävdade att Bibeln är Guds oföränderliga ord med evig giltighet och å andra sidan förändrade och omtolkade i så stor utsträckning att judendomen kom att bli något mycket annorlunda än den tradition som speglas i den skrift som kristna kallar Gamla testamentet.
Syftet med kursen "Talmud och midrash" är att ge en första inblick i denna traditions utveckling från judarnas återkomst från exilen (539 f.v.t.) fram till och med talmudisk tid (600 e.v.t.) - en kreativ och mångfasetterad period i judisk historia som resulterade i såväl en rabbinsk judendom som en (jude)kristen kyrka. Vi fokuserar framför allt den rabbinska judendomens framväxt, dess litteratur - Mishna, Talmud och midrashim - och teologi.
JDK 103 Judisk historia och judiskt minne, 5 p (7,5 ECTS)
Historien intar en central plats i judisk självförståelse. Det är ingen slump att arkeologi är en israelisk "nationalhobby". Det förflutna ger identitet och skapar samhörighet. Men frågan är vad som är historia och vad som är minne? Den frågan följer oss som en röd tråd genom kursen. Minnet kan manipuleras och förändras. Vad en gemenskap minns är beroende på vem som minns, och vem som tagit sig rätten att minnas.
Kursen "Judisk historia och judiskt minne" är primärt en historisk och kulturell översikt där vi följer det judiska folkets historia från uttåget ur Egypten fram till vår tid. Vi bekantar oss med de händelser som fått symbolisk betydelse för judisk identitet och ideologi, olika rabbinska lärocentra liksom den judiska historiens stora personligheter, deras liv och verk.
Vi belyser judarnas politiska och sociala förhållanden i muslimska och kristna majoritetssamhällen, liksom hur samtidens dominerande filosofier påverkat judiskt tänkande. Judisk historia är i mångt och mycket männens historia, varför vi under kursens gång även ska spana efter kvinnors historia och minnen som ofta inte hörs lika tydligt som männens.
JDK 105 Sionism: från utopi till ideologi, 5 p (7,5 ECTS)
Sionismen är på sätt och vis en unik nationell rörelse. Den växte fram bland ett utspritt och heterogent folk, vars gemensamma nämnare i princip inskränkte sig till en gemensam religion - samt en messiansk dröm om att en gång i framtiden få återvända till Sion.
På kursen "Sionism: från utopi till ideologi" följer vi sionismens historia under tretusen år. Vi ska söka sionismens ursprung i tidig rabbinsk litteratur och liturgi, bekanta oss med olika proto-sionister men framför allt fördjupa oss i de senaste hundra årens olika sionistiska tänkare och ideologier, vilka på olika vis sätter sin prägel på dagens israeliska samhälle.
Under kursens gång kommer vi därmed att bekanta oss med en rad sionistiska personligheter, deras ideologi och politik. Vi kommer att studera staten Israels historia och kopplingen mellan sionism/nationalism och religion/messianism. Vi kommer även att fundera över den sionistiska historieskrivningens genomslagskraft samt ta upp olika kritiska inomjudiska röster som postsionism och antisionism.
JDK 106 Perspektiv på Förintelsen, 5p (7,5 ECTS)
Vi lever i Auschwitz skugga. Det har gått mer än femtio år sedan Andra världskriget slutade, men det som skedde i 1930- och 40-talets Europa påverkar oss än idag. I kursen "Perspektiv på Förintelsen" är det inte primärt den historiska utvecklingen mellan 1933-1945 som står i fokus, utan de vägar som ledde dit liksom hur Förintelsen idag påverkar judiskt tänkande och judisk identitet. Under kursens gång kommer vi därför att betrakta Förintelsen och dess skugga ur olika sociologiska, historiska, psykologiska och religionsvetenskapliga perspektiv. Vi tar till exempel upp frågor som judiskt motstånd under Förintelsen, liksom de danska, norska, finska och svenska judarnas öden under krigsåren. Vi studerar olika historiska och sociologiska förklaringsmodeller, olika teologiska förklaringsförsök och tar del av hur Förintelsen påverkat de som överlevde, och deras barn. Vi bekantar oss även med hur Förintelsen gestaltats i böcker och på film, och hur Förintelsen idag påverkar judisk identitet.
JDK 107 Judisk humor och kulturell identitet, 5 p (7,5 ECTS)
Judisk humor är vida spridd och älskad av många. Den överbeskyddande judiska mamman, den filosofiske Tevje i "Spelman på taket" och Woody Allens neurotiska rollfigurer är bara några få karaktärer inom denna genre. Bra humor är ofta ytterst seriös, och en av premisserna för denna kurs är att judisk humor har en möjlighet att gestalta insikter som religionshistoria, sociologi och andra vetenskaper missar. Kursen "Judisk humor och judisk identitet" blir därmed dels en introduktion till judisk kultur och judiskt tänkande, dels en studie av judisk identitet. Syftet är inte att försöka förstå judisk humor. Avsikten är snarare att låta judisk humor få oss att förstå judendomen, framför allt genom att utforska sambandet mellan judisk humor och judisk identitet. Med detta som utgångspunkt ska vi med hjälp av den judiska humorn försöka svara på en rad frågor som har med judisk kultur, tradition och identitet att göra.
JDK 109 Judar bland medeltidens muslimer och kristna, 5 p (7,5 ECTS)
Judarnas historia under medeltiden är oerhört spännande och varierad. Majoriteten av judarna levde under muslimskt eller kristet styre, men även om de utgjorde en minoritet i dessa samhällen lyckades de både att inspirera och själva bli inspirerade av arabisk och kristen kultur. Trots förföljelser och olika sociala och ekonomiska tryck, inte minst i de kristna länderna, fanns en rad judiska kulturpersonligheter verksamma inom områden som filosofi, natur- och språkvetenskap och diktkonst. Samtidigt var dessa judiske lärde - Saadia Gaon, Rashi, Jehuda Halevi, Maimonides och Nachmanides etc. - starkt inbegripna med att utveckla specifika judiska lärdomsområden som bibeltolkning, religiös poesi, halakha (lag) och kabbala (mystik) med varaktig betydelse för judisk religion, tradition och kultur än idag.
Syftet med kursen är att ge både en förståelse av judarnas sociala och ekonomiska förhållanden i de muslimska och kristna länderna och en inblick i den rika och mångfacetterade religiösa och världsliga kultur de var med om att skapa under cirka tusen år.
JDK 110 Judisk tro och tradition II, 5 p (7,5 ECTS)
Det finns ett judiskt talesätt som lär, att där det finns två judar existerar tre åsikter. Med detta som röd tråd kommer vi i denna kurs att fördjupa och vidga den kunskap om judisk tro och tradition som inhämtats på JDK101. Detta sker genom att vi lägger tonvikten vid judendomens kulturella mångfald och olika uppfattningar i centrala trosfrågor. Mångfalden i teologiska tolkningar av centrala judiska uppfattningar är påfallande, varför vi under kursens gång kommer att bekanta oss med några olika av dessa uppfattningar. Parallellt med detta kommer vi under kursens gång att fördjupa några aspekter inom judisk tro och tradition, där frågor som t.ex. kvinnans roll, konvertering, homosexualitet, jiddischkultur etc kan dyka upp beroende på vilka fördjupningsområden som väljs i början av kursen. Målet med kursen blir därför att tala om judendom i plural, att mer lyfta fram enskilda tänkare, riktningar och kulturella särdrag än att försöka teckna en enhetlig "normativ" bild av judendomen.
JDK 111 Judisk etik, 5 p (7,5 ECTS)
Är abort tillåten i judendomen? Är dödsstraff? Får judar föra krig? Får de vägra att gå ut i krig? Etiska problemställningar har under det senaste decenniet blivit allt mer aktuella, inte minst inom medicinsk etik, natur- och djurrätt - och arbetsmoral! Det är frågor som ställer krav på granskning och svar, och här kan judisk etik ge nya insikter och också kasta ljus över vår samtida sekulära europeiska etik. Under kursens gång kommer vi att ta del av vad framträdande judiska forskare och tänkare sagt och tänkt kring etiska frågor, och med utgångspunkt från detta försöka finna svar i ett av vår tids stora problemkomplex.
JDS 010 Judisk fundamentalism, 5 p (7,5 ECTS)
Finns det en judisk fundamentalism, precis som det finns islamism och kristen fundamentalism? Inom dagens judendom finns en livaktig och växande minoritet religiösa judar, drivna av en religiös ideologi och iver som inte sällan både fruktas och hatas av såväl andra judar som omvärlden. Massmedia talar gärna om dessa judar som en homogen grupp "judiska fundamentalister", ett vittomfattande begrepp som vi under kursens gång kommer att precisera genom att bekanta oss med dess olika ansikten och "signaturer", drivkrafter och historik.
Målet med kursen är att med hjälp av texter, sekundärlitteratur och videofilmer tematiskt belysa och diskutera den judiska fundamentalismens mångfald, särart och specifika kännetecken genom att se hur olika fundamentalistiska judiska grupper ställer sig i ideologiska, religiösa och organisatoriska frågor som t.ex. förhållandet till det omgivande samhället, religionens roll i samhället, staten Israel, sionism och israelisk politik, tradition kontra modernitet, synen på "den Andre", messianism, medlemskap och markerandet av gruppgränser, auktoritärt ledarskap, kvinnors roll i gemenskapen liksom normer för medlemmarnas beteende och klädsel.
JDS 011 Varför slog Kain ihjäl Abel? Att läsa bibeln med judiska ögon, 5 p
Sedan urminnes tider har det varit otänkbart för judar att studera Bibeln utan hjälp av en kommentar. De judiska bibelkommentarerna ger svar på läsarens frågor och lyfter fram problem i texten. En del förklarar textens "enkla" betydelse, andra klär in sina observationer i en mer etisk, filosofisk eller mystik dräkt.
Bibelns många gåtfulla människor och oklara textställen har i alla tider inspirerat till tolkningar. I denna kurs ställer vi frågan varför Kain slog ihjäl Abel. Var han avundsjuk, ondskefull eller kanske rentav galen? Till vår hjälp har vi tvåtusen år av judiska lärdes kommentarer till den hebreiska bibeln. Deras svar kastar många gånger nytt ljus över texten och ger oss ibland oväntade svar på våra frågor. Vi läser kommentarerna i engelsk översättning och bekantar oss med en lång rad inflytelserika rabbiner från antiken fram till nutid. Deras förklaringar kontextualiseras med historiska, religiösa och kulturella förhållanden för att ge en helhetsbild av de judiska bibeltraditionerna, men också för att skildra det judiska livets dagliga villkor i kristna och muslimska länder från medeltiden och framåt.
Judaistikens kurser 
