Anders Jarlert | Egen sida
professor, utnämnd 1999. Lärare i ämnet sedan 1987. Har forskat inom tidigmodern och modern kyrkohistoria, särskilt om svensk 1800-talsväckelse, kyrka och samhälle i europeiskt 1900-tal, samt historiografi. Ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, Vetenskapssocieteten i Lund. Redaktör för Kyrkohistorisk årsskrift sedan 2001. Vice ordförande i Svenska kyrkohistoriska föreningen, föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).

Samuel Rubenson | Egen sida
professor, utnämnd 1999. Disputerade 1990 på en avhandling om det tidiga munkväsendets teologi. Under åren 1992-1999 innehavare av en personlig forskartjänst i Mellanösterns religioner. Har huvudsakligen arbetat med den tidiga kristenhetens teologi och historia samt med den orientaliska kristna traditionen. Preses för Collegium Patristicum Lundense och vice-president i the International Association of Patristic Studies.

Erik Sidenvall | Egen sida
teol.dr., timlärare, disputerade under våren 2002 på en avhandling som sätter tolkningen av John Henry Newmans konversion i relation till den engelska nationalismen.

Yvonne Maria Werner | Egen sida
docent, forskare. Knuten till historiska institutionen i Lund, har i sin forskning framför allt ägnat sig åt nordisk katolicism under 1800- och 1900-talet och bedriver inom ramen för tvärvetenskapliga projekt forskning om kvinnligt katolsk ordensliv i Norden, katolsk mission och nordiska konvertiter samt frågan om katolicism, svensk identitet och europeisk integration efter 1945. Werner förbereder ett nytt forskningsprojekt om kristen manlighet i en nordisk kontext 1840-1940.

Kristina Alveteg
teol.kand., doktorand med patristisk inriktning. Hennes forskning innefattar framför allt senantiken och den tidiga bysantinska (grekiska) kyrkan 300-600 e.Kr. I sin avhandling studerar Kristina en tidigbysantinsk hymnförfattare, Romanos Melodos (485-562) och dennes liturgiska hymner. Frågan som avhandlingen söker besvara är hur det poetiskt - retoriska språkbruket uttrycker ett teologiskt innehåll. Avhandlingen vill lyfta fram hymnernas kyrkosyn och den roll som bibliska kvinnor spelar i ett dramatiskt gestaltande av kyrkans väsen och vara.

Thomas Arentzen | Egen sida
Cand. philol. i 2005 efter studier vid bl.a. Teologiska fakulteten i Oslo. Doktorand sedan 2008 med patristisk inriktning. Bedriver forskning på tidig grekiskspråklig hymnografi och intresserar sig för teologi uttryckt narrativt, i bildspråk och poesi. Arbetar med en avhandling om Maria-gestalten hos Romanos Melodos och hans dramatiska kontakier från det sjätte århundradet.

Thomas Björkman
teol.lic., doktorand, assistent vid Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA). Arbetar med en avhandling om den evangelisk-luterska kyrkan i Thüringen. Denna kyrka kom 1945 att tillhöra den sovjetiska ockupationszonen och sedermera DDR. Avhandlingen vill analysera hur kyrkoledningen bedrev sin kyrkopolitik i förhållande till de statliga myndigheterna under biskop Moritz Mitzenheims ämbetstid 1945 - 1970.

Anna Minara Ciardi | Egen sida
Teol.kand., fil. kand., doktorand. Bedriver forskning kring den medeltida nordiska kyrkan (1000-1250) och då särskilt uppbyggandet av katedralkapitlen (domkapitlen) fram till ca 1220.

David Gudmundsson | Egen sida
Ämnet för mitt avhandlingsprojekt är kyrkans relation till militärmakten i Sverige ca 1620–1720. Studiet kretsar kring den retorik och polemik som förekom i tidens fältpredikningar och krigsbönböcker.

Alexander Maurits | Egen sida
FM, doktorand, Forskar inom det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet "Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840-1940".

Sinikka Neuhaus
teol. kand., doktorand. Skriver en avhandling om hushållets teologi under den tidiga reformationsprocessen 1527-1542 i Malmö, Danmark.

Andreas Westergren
teol. kand. 2002 efter studier i Lund och Münster, Tyskland. Doktorand sedan ht 2006 med patristisk inriktning. Avhandlingen har den preliminära titeln "Den heliga människan som kyrka" och handlar om hur berättelser om kvinnliga och manliga asketer i det senantika Syrien formar ideal om människan, kyrkan och vägen till Gud. En utgångspunkt för undersökningen är skriften "Om gudsälskarna" (Philotheos Historia), skriven av Theodoretos, biskop i Kyrrhos på 400-talet. Den mest spridda berättelsen beskriver hans eget möte med det första pelarhelgonet, Symeon (Styliten).

Göran Gellerstam | Egen sida
universitetslektor em, docent. Uppehåller en personlig tjänst som universitetslektor i kyrkohistoria efter olika förordnanden som administratör och universitetsbibliotekarie vid Lunds universitet under perioden 1980 till 2001. Verksam fr a som lärare i kyrkohistoria på grundutbildningsnivå och inom biblioteks-och informationsvetenskap vid Lunds universitet.