Religionshistoria

Att studera inriktningen Allmän religionshistoria innebär att fördjupa sig i religionernas historiska rötter och nutida utbredning och utveckling. Ur detta perspektiv är religionshistoria inte endast ett historiskt studium utan också i högsta grad ett samtidsorienterat ämne. Förutom teorier om religion, textstudier, ritualer, genus etc studeras islam, judendom, indiska religioner (hinduism, buddhism, jainism, sikhism), kristendom, ursprungsbefolkningarnas religion och nya religiösa strömningar (New Age, nyandlighet, nya religiösa rörelser). Hur skrivs historien och vem skriver den har aktualiserat frågor och studier om historiebruk, makt, postkolonialism och genus.

Många trodde kanske att religionens roll med sekularisering och det moderna samhällets framväxt skulle försvinna. Så har det inte blivit. Religionen har fått en framskjuten ställning idag även i Sverige, som annars sägs vara ett av världens mest sekulariserade land. Även om mycket av det religiösa sökandet idag sker i privatlivet har nya former av religiösa uttryck gjort sitt intåg i det offentliga rummet i kurser, t.ex. kan asiatiska ”traditioner” som mindfulness eller yoga erbjudas som stresslösande tekniker. Artiklar i media kan skriva om hur konstskatter i Egypten förstörs – och lyfta fram hur kunskap om kulturen och religionen är viktiga för hela mänskligheten. I diskussionen om ”den arabiska våren” lyfts ofta religionens roll fram. Migration och det mångkulturella samhället har satt integrationsfrågor i centrum och ofta är det religionen som diskuteras. I Sverige diskuteras intensivt om skolklasser kan ha sina avslutningar i kyrkan.

Idag firas vid sommarsolståndet återigen i den gamla inkastaden Cuzco Inti Raymi, en inkaritual till solen, fastän inkariket krossades av spanjorerna 1532. Inti Raymi firas också som en solfest i Malmö och Stockholm 2012!  Det blir tydligt att religion och tradition är högintressanta: vad är religion, i vilken relation står religion till samhället, är det skillnad på andlighet och religion, varför ägnar sig människan åt riter, är det skillnad på kvinnors och mäns religionsutövande, finns det makt i religionsutövandet, hur tolkas texter och traditioner och vilken betydelse har detta för dagens samhälle.

Den första terminen inleds med en introduktionskurs där olika världsreligioner presenteras, följt av studier i historiska religioner: Antiken och Fornnorden. Därefter presenteras dagens religiösa strömningar i Sverige, som mycket präglas av nyandlighet och influenser från Asiens traditioner (yoga, ayurveda, mindfulness, meditation etc). Den andra terminen läses kurserna på halvfart. Terminen inleds med Religionsantropologi, som ger de viktiga redskapen till att studera och sätta in i en djupare kulturell kontext myter, symboler och riter samt grundläggande kunskaper i antropologiskt fältarbete. Parallellt med denna kurs läses Religion och samhälle i nutid som ger en introduktion till teorier som förklarar det nutida samhället och hur dessa kan förklara religionens plats och funktion i dagens samhälle. Efter dessa kurser följer Religion och politik i historien som visar hur olika grupper har gett politisk religion ett ansikte de senaste decennierna samt kursen Religion och text som omfattar en självständig uppgift, redovisad i en mindre uppsats i vilken en betydelsefull muntlig eller skriftlig religiös text närstuderas. Hur har texten kommit till, hur förs den vidare, hur tolkas den och hur används den i riter, är frågor som kan behandlas i uppsatsen. Den tredje terminen ger en kurs i traditionella och nyskapande ritualer för att visa hur religionen levs i olika religioner – världsreligionernas ritualer studeras (t.ex. indiska tempelriter, bön i moské, judisk välkomstritual för flickebarn, katolska processioner hos indianer)  liksom nyandliga eller nyskapade ritualer (t.ex. moderna gudinneriter eller nya bröllopsriter). Denna kurs läses parallellt med en metodkurs som förbereder terminens examensarbete. Examensarbetet öppnar upp möjligheten till intressanta fördjupningar inom ämnet. Inriktningen Religionshistoria ges för närvarande på grundnivå och kan utgöra huvudområde i kandidatexamen. Ämnet kan också läsas på avancerad nivå som magister eller master med religionshistoria som huvudämne. Det ges även forskarutbildning i ämnet vid Lunds universitet.

• Masterutbildning

Den allmänna religionshistoriska inriktningen företräds främst av professor Esther-Maria Guggenmos och professor emerita Anne-Christine Hornborg.

Professor emerita Anne-Christine Hornborg har ett flertal internationella publikationer, främst inom ritualstudier, religionsantropologi, nyandliga strömningar samt frågor som rör ekologi och religion. Hon har sedan 1990-talet fältforskat hos kanadensiska Mi’kmaq och även på Tongaöarna och i Peru.

• Professor emerita Anne-Christine Hornborg

• Professor Esther-Maria Guggenmos

Indiska religioner är också en del av Lunds universitets satsning på Sydasienstudier. I juli 2001 inrättades här det nationella Nätverket för Sydasienstudier i Sverige (SASNET), i samarbete med Sida/SAREC.

Varför studera inriktningen religionshistoria? Skälen kan vara många. Ämnet erbjuder viktig kunskap om frågor som gäller individ och samhälle i dagens globaliserade och mångkulturella värld. Filmer, böcker och annan media blir i många fall svårtillgängliga då de kan bygga på kunskaper om det förflutna. Många av kurserna lämpar sig mycket väl för blivande lärare, journalister, kulturarbetare eller präster. Både grundstudenter, masterstudenter och forskarstuderande inom andra ämnen som vårdkunskap, socionomer, statsvetare, socialantropologer kan kombinera kurser i religionshistoria med sina huvudämnen.  Ämnet ger fascinerande möjligheter till forskning och avhandlingsämnen vid CTR har omfattat såväl världsreligionerna idag som historiska studier och nya religiösa strömningar t.ex. zenbuddhism, sikhism, den tibetanska diasporan, islam på svenska, utraortodoxa judar, ursprungsbefolkningars traditioner, ariska idoler, asatro och den moderna gudinnerörelsen.